Temavecka – Environmental Law

INTERVJU MED ARON WESTHOLM
ELSA har varje år en tema-vecka som syftar till att
ELSA-föreningar i hela världen lyfter upp och diskuterar ett aktuellt och viktigt juridiskt ämne. I år är temat miljörätt och ELSA Göteborg har därför intervjuat doktorand Aron Westholm på ämnet.

 

Namn: Aron Westholm
Ålder: 34 år
Yrkestitel: Doktorand
Juristexamen: 2013
Pågående avhandlingsprojekt: “Planning in the Marine domain”

 

Hur kommer det sig att du riktade in dig på miljörätt?

Jag har alltid varit intresserad av frågor som rör internationella relationer och samhället, miljöfrågor är enligt mig en viktig del av det. Att jag behandlat frågan om havsmiljön i större utsträckning är egentligen lite en slump som kom sig av att det fanns en doktorandtjänst utlyst i just havsförvaltningsrätt. Tidigare hade jag mer arbetat med nationell svensk miljörätt på Kammarkollegiet och advokatbyrå.

 

Du skrev exempelvis inte din examensuppsats på ämnet då?
Jo det gjorde jag också. Jag åkte till Kenya och gjorde en fältstudie om fiskeregleringen. Det var intressant för det skiljer sig otroligt mycket från hur vi reglerar samma sak inom EU. I Kenya är förvaltningen av fisket mycket mer decentraliserad. Fiskesamhällena kan själva organisera sig och till viss del reglera och kontrollera fisket där. I Europa är ju fiskeriförvaltningen centraliserad och styrs helt av EU:s gemensamma fiskeripolitik.

 

Fler än 2 miljarder människor i världen har ingen tillgång till vatten trots att det är en mänsklig rättighet, en av anledningarna till varför är klimatförändringarna. Vad ser du skulle behövas för att få den siffran att minska?

Väldigt svår fråga … jag tror det är viktigt att alla blir bättre på att se kopplingarna mellan miljö och klimatfrågor i ett bredare sammanhang. Agerande behöver ske både i det stora och i det lilla, från det privata till det regionala och det internationella. Framförallt behöver man agera samtidigt på alla nivåer för att tvinga fram en förändring.

 

Vissa stater som skrev under Parisavtalet uppfyller inte vad som blev överenskommet. Vad tror du skulle krävas rent rättsligt för att Parisavtalet skulle nå större framgång i praktiken?

Parisavtalet är ju mål-baserat utan några sanktioner för stater som inte uppfyller sin del. Det är såklart problematiskt. Visserligen så hade staterna kanske inte skrivit under avtalet alls om det skulle innehållit sanktioner och det hade inte varit bättre. Jag tror att det krävs att vi når en acceptans för att förändringar måste ske. Det sker kanske inte förrän läget blir tillräckligt kritiskt, frågan då är kanske om det är försent.

 

Vilka förändringar tror du främst behöver ske?

Om man blint tror att teknik kommer rädda miljö- eller klimatproblemen så tror jag man är fel ute. I det stora hela tror jag snarare att det krävs beteendeförändringar, men också förändringar i vad vi förväntar oss att vi kan göra eller hur vi kan leva.

 

Förväntningsförändringar, kan du utveckla vad du menar med det?

Ett konkret exempel kan vara en skogsägares förväntningar på att tjäna pengar på sin skog. Många skogsägare förväntar sig kanske att deras pension är tryggad genom att äga och förvalta skogen. Alla hänsyn som måste tas i skogsbruket med hänsyn till t ex biologisk mångfald blir då en direkt inskränkning av den förväntningen. Det blir därför väldigt problematiskt när man ställer de värdena mot varandra, och det gäller på många områden. Jag tror äganderätten behöver ifrågasättas om vi ska komma framåt i miljöpolitiken. Det behöver diskuteras globalt och inte lokalt. I det lokala blir det alltid lätt att bara se äganderätten som helt central, eftersom det kan vara svårt att se nyttan med små enskilda miljöåtgärder. Om frågan sätts i ett bredare sammanhang är det kanske lättare att se nyttan och vikten av att kunna värdera andra värden högre än äganderätten. Men det går väldigt starkt emot vad vi förväntar oss idag kring hur vi kan bete oss och vad vi har rätt att göra med sådant som vi själva äger.

 

När vi tagit vår juristexamen och börjar arbeta, vad är ditt tips till oss för att verka för miljöns bästa?

Juridiken är väldigt påverkad av politiken så givetvis kan man ställa högre krav, bedriva opinion och engagera sig rättspolitiskt. Jobbar man som jurist på en myndighet kan man påverka tillämpningen av rätten. Jobbar på byrå kan man i sin rådgivning ta miljöaspekten i beaktande. Vilken arbetsplats man än hamnar på ska man bära med sig att man kan påverka och förändra.

 

Vad skulle du vilja säga till klimatförnekarna?

Egentligen har jag inte så mycket att säga till klimatförnekarna, de finns och är svåra att övertyga. Jag skulle hellre vilja säga något till de som inte är klimatförnekare utan tror på klimatförändringarna men inte agerar.  Vad är skillnaden mellan dem och en klimatförnekare om de är medvetna om klimatförändringarna men inte beredda att gå med på eller göra förändringar i sina egna levnadssätt? För klimatet spelar det ingen roll om du tror på förändringarna eller inte, det som spelar roll är att du agerar.

 

Vad tror du krävs för att få dem som tror på klimatförändringar att agera då?

Visserligen kan inte allt ansvar läggas på individen utan det krävs politiska förändringar. Vad som är viktigt är att när politiska förändringar väl sker, krävs det att man är beredd att försämra sin levnadsstandard. Från politiskt håll krävs det såklart att de förändringarna är väl genomtänkta så de inte slår jättehårt mot bara vissa grupper i samhället som exempelvis de på landsbygden.

 

Slutligen, vad skulle du vilja säga till våra ELSA-medlemmar för att inspirera dem till att arbeta med miljörätt i framtiden?

Om man som student är intresserad av att arbeta med mänskliga rättigheter och vill arbeta med internationella frågor så tycker jag att man ska se miljörättens funktion i sammanhanget. Många tänker nog att miljörätt är en bi-fråga men klimatet är ju en förutsättning för att människor överhuvudtaget ska kunna leva ett drägligt liv. Jag tycker att klimatfrågorna behöver få en mer prioriterad plats när man pratar om mänskliga rättigheter än vad det hittills haft.